född 2 november 1858, död i december 1932, var en svensk idealistisk konstnär. Krouthen föddes i Linköping och var son till handlaren Conrad Krouthen och Hilda Åberg. Släkten Krouthen kom från Norrköping och flera generationer hade arbetat som tenngjutare. Familjenamnet Krut ändrades genom att varubeteckningen Krut-tenn förfranskades till Krouthen. Conrad Krouthen kom till Linköping 1850 och startade en manufakturaffär vid Stora torget. Affären gick bra och 1857 kunde han gifta sig med sömmerskan Hilda Åberg. Krouthen kunde växa upp i ett välmående hem och han fick börja skolan på läroverket i Linköping. Vid 14 års ålder slutade han skolan och började arbeta åt fotografen och målaren Svante Leonard Rydholm som hade en atelje vid St. Larsplan. Krouthen fick lära sig grunderna i både målning och fotografering och vid 16 års ålder började han på Konstakademiens principskola i Stockholm 1875. Den treåriga utbildningen innebar att eleverna fick lära sig att rita av klot och profiler, djur och växter. Efter de tre åren fick Krouthen fortsätta vid akademin. I kursen "Lägre antiken" fick eleverna rita av gipsmodeller, i "Högre antiken" teckna efter levande model och i "Landskapsskolan" fick eleverna måla landskap. Under studietiden sökte sig många elever utanför skolan och Krouthen lärde känna konstnären Edvard Perseus. Perseus var kritisk till utbildningen på akademin och tog med sina elever bland annat till Mariefred och Gripsholms slott för att måla av naturen.  Related Paintings of johan krouthen :. | bat under segel | efter regnvader | stranden , lomma | Hons pa ladugardsbacken | sandstrand |
Related Artists:
George gibbs
American 1870-1942
Otakar Lebeda
painted Z bechynske obory - Srnky in 1899
Antonio Mancini
(14 November 1852 - 28 December 1930) was an Italian painter. Mancini was born in Rome and showed precocious ability as an artist. At the age of twelve, he was admitted to the Institute of Fine Arts in Naples, where he studied under Domenico Morelli (1823-1901), a painter of historical scenes who favored dramatic chiaroscuro and vigorous brushwork, and Filippo Palizzi (1818-1899), a landscape painter. Mancini developed quickly under their guidance, and in 1872, he exhibited two paintings at the Paris Salon. Mancini worked at the forefront of Verismo movement, an indigenous Italian response to 19th-century Realist aesthetics. His usual subjects included children of the poor, juvenile circus performers, and musicians he observed in the streets of Naples. His portrait of a young acrobat in "Saltimbanco" (1877-78) exquisitely captures the fragility of the boy whose impoverished childhood is spent entertaining pedestrian crowds. While in Paris in the 1870s, Mancini met Impressionists Edgar Degas and Édouard Manet. He became friends with John Singer Sargent, who famously pronounced him to be the greatest living painter. His mature works show a brightened palette with a striking impasto technique on canvas and a bold command of pastels on paper. In 1881, Mancini suffered a disabling mental illness. He settled in Rome in 1883 for twenty years, then moved to Frascati where he lived until 1918. During this period of Mancini's life, he was often destitute and relied on the help of friends and art buyers to survive. After the First World War, his living situation stabilized and he achieved a new level of serenity in his work. Mancini died in Rome in 1930 and buried in the Basilica Santi Bonifacio e Alessio on the Aventine Hill. His painting,The Poor Schoolboy, exhibited in the Salon of 1876, is in the Musee d'Orsay in Paris. Its realist subject matter and dark palette are typical of his early work. Paintings by Mancini also may be seen in major Italian museum collections, including Galleria Nazionale d'Arte Moderna e Contemporanea in Rome, and Museo Civico-Galleria d'Arte Moderna in Turin. The Philadelphia Art Museum holds fifteen oil paintings and three pastels by Mancini that were a gift of New York art dealer Vance N. Jordan.